Ännu en ny art till rehab.

Idag fick jag hämta en fågel som enligt den som ringde hade ¨en lång vass näbb¨. Så det var bara att ta med sig handskar och skyddsglasögon ifall det skulle vara en hackande fågel, men när jag kom dit så hade de en morkulla i en låda så det vara bara att stoppa ned handskarna igen.  Förmodligen så hade den flugit in i något och skadat sig, jag gjorde bara en snabb bedömning av skadorna för att inte stressa den mer. Den var allmänt groggy och det sipprar ut lite blod från näbben på den, så vi får se vad jag hittar för skador när den lugnat ner sig ikväll när jag ska kolla den grundligt efter jobbet.

Nu får tiden avgöra.

Efter att ha blivit ordentligt torr efter tvätten så var det idag dags att binda upp ormvråkens vinge, så den får vila under läkningen. Bedömningen just nu är att vi ger den tid att läka så får vi se om den blir bra igen, och den är satt på en ordentlig antibiotikakur för att inte riskera infektioner.
Aptiten är det inget fel på, utan den trycker i sig möss på löpande band. Så det är tur att det är ett riktigt musår i år så jag kan fånga möss hela tiden i fällorna. Jag har även en frys för fågelmat som det finns en hel del frysta möss i, men med den aptiten så minskar det snabbt.

 Färdig för uppbindning av vingen.

Med en mus i klorna säger den blicken allt.

En Ormvråk blev nästa patient.

På väg hem från jobbet inatt så fick jag hämta en ormvråk som blivit hittad ute på en åker och blivit omhändertagen. Efter en första genomgång inatt så kunde jag konstatera att den ena vingen var skadad, men inga ben verkar brutna i den. Det finns ett par sår på vingen och den har blödit en del. Så hela vingen måste tvättas så det går att se något bland alla ihopklibbade fjädrar. Det kan vara så att den har suttit fast i en taggtråd och lyckats att ta sig loss, men sedan inte kunnat flyga iväg. I övrigt så är den riktigt pigg och hotar mig så fort jag kommer nära buren som den är i, så först blir det tvättning och sedan ska vi se om den vill ha lite mat också.

Dags för flygträning.

Sidensvansen har varit lite flaxig och orolig i helgen i den lilla buren, så idag var det dags att komma ut i den stora voljären för flygträning. Den verkar nu kunna använda båda vingarna, så det är bra att den kan sträcka ut sig lite i ett större utrymme. Den hade gått upp lite i vikt efter att ha ätit ordentligt i den lilla buren och om någon dag är det dags för vägning igen så vi ser att den inte tappar i vikt. När den kan flyga ordentligt så är det dags för frisläppning.

Äntligen klart.

Idag så var länsveterinären här på sin besiktning, och hon hittade inget att anmärka på, så allt är klart för att bedriva allt i egen regi. Hon ska bara skicka över ett godkänt protokoll på besöket så är det klart.
Så fort det har kommit så är tanken att samla ihop de som ska vara med i gruppen och ha ett första ordentligt möte där vi ska staka ut framtiden.

Sidensvansen som kom in häromdagen mår bra och äter ordentligt. Den har även börjat att använda den vinge som den inte använde förut, så på söndag så ska vi nog se hur den klarar sig i den lite större utevoljären.

Harunge.

Vår första Sidensvans.

Idag var vi och hämtade en Sidensvans som hade blivit funnen på marken då den bara satt där. Den vill inte flyga, men inget verkar vara brutet på den så den kanske bara har flugit in i ett fönster och fått en rejäl hjärnskakning. Den äter bra så vi får ge den lite tid och se om den blir bättre så småningom.

På fredag så kommer Länsveterinären från Kalmar för att besikta de burar och utrymmen som är klara, så snart så kör vi verksamheten i egen regi också och kan få till ett första möte i gruppen.

Sidensvans, ung hane.

Byggandet går framåt.

Nu börjar det bli färdigt med burarna som vi ska ha, så om 2 veckor så ska det nog vara klart för besiktning av länsveterinären. Det är bara den stora flygträningsvoljären som inte kommer att bli klar, men stommen ska vara färdig så är det bara att klä den med nät i vår. Tak till de voljärer som behöver det är på gång, och jag får nog det nästa vecka.

 Voljären för mindre fåglar är nästan klar, det är bara ett tak som fattas. Storleken är 1 x 3 x 2m

 Inredningen börjar komma på plats också.

Den låga delen är klar (4 x 2 x 2m), och stommen den den stora buren (4 x 4 x 8m) börjar resas.

Söndag 4/11 kl 19:05.

Ni som är intresserade av vad vi som rehabiliterar djur gör för jobb, så kan jag rekommendera er att titta på TV:n nu på söndag och ett antal gånger framåt. Då börjar nämligen serien SOS Vilda djur som beskriver verksamheten i vår organisation.

Den andra säsongen av den populära serien, SOS Vilda djur, startar med tio avsnitt,  på Barnkanalen den 4/11 kl. 19.05

Efter förra årets succé, kommer nu viltvårdarna tillbaka i tio nya program.

I SOS Vilda djur möter vi viltvårdare som hjälper skadade vilda djur.

Vi följer tre viltvårdarteam i Stockholm, Skanör, Bromölla och veterinärer i deras arbete med att rädda, träna och släppa tillbaka djuren i naturen. Vi är med när de åker på utryckningar och följer djuren under deras rehabilitering. Om allt går bra, släpps de friska djuren tillbaka, ut i naturen. 

I viltvårdarteamet i Stockholm möter vi Ewa Kierkegaard på Viltjouren, Teodor Möller med sonen Alex som åker ut på utryckningar och veterinär Annika Kozok på Djurkliniken Roslagstull.

I Viltvårdarteamet i Bromölla möter vi viltvårdarna Lena och Magnus Edelius. De har stor erfarenhet av att ta hand om djur som råkat i olycka. Ny för i år är Gunwer Vinberg som driver LYAN, en nybyggd anläggning med voljärer för skadade djur.

I Viltvårdarteamen i Skanör möter vi Ninet Dessner som styr och ställer, Eva Fallström som har en särskild förkärlek för igelkottar och Jan-Åke Hillarp, biologen med stora kunskaper om djur och deras behov.

Ibland är de vilda djuren för sjuka eller skadade för att rehabiliteras och alla viltvårdarteam samarbetar med veterinärkliniker. Vi får följa vilda djur som får avancerad veterinärvård och kirurgiska ingrepp.

Vi möter engagerade människor som hittar/lämnar in djur. Viltvårdarna gör hembesök och uppföljningar, där människor som hittat djuren får vara med vid utsläpp. Vi ser att vilda djur berör människor i hjärtat och att de flesta vill hjälpa till på alla olika sätt.

Viltvårdarteamen har utbildning inom Riksförbundet KFV, Katastrofhjälp- fågel och vilt. En viktig etisk regel är att det bara är djur som rehabiliteras och bedöms klara av det tuffa livet i naturen som släpps ut igen. Tyvärr måste de djur, som på grund av sin skada, blir handikappade av något slag och inte klarar ett liv i frihet, avlivas.

Många av djuren som kommer till viltjourerna har ofta råkat illa ut på grund av människans påverkan. Det kan vara förgiftningar, oljeskadade fåglar, fiskelinor och plast som djuren trasslar in sig i, trafikolyckor, djurungar som plockas upp av människor i tron att ungarna är övergivna, djur som är tagna av katter eller av hundar som släpps lösa i naturen under den perioden det är förbjudet. Det kan också vara djur vars föräldrar kan ha blivit bortdrivna av människor så djurungarna lämnas ensamma och riskerar att svälta ihjäl eller djur som fastnat eller blivit instängda i fastigheter/staket mm.

I årets säsong av SOS Vilda Djur följer vi, bland andra djur, en gråsälskut med attitydproblem, igelkottssyskon som fått sin mor överkörd, ekorrungar som vägrar att flytta, En kattuggla som går in i väggen, en hare som inte gillar rock, en andfamilj på mycket hög höjd, en bäver som söker bostad, En huggorm som har problem med sina grannar, en svan med halsont, en ekorrunge som skadat svansen, en pärluggla som får ett nytt hem, fastfrusna svanar, oljeskadade änder, en örn som flugit för nära en kraftledning, en gås med olja i fjädrarna och en tornfalk som trillat ned ur boet och många andra djur.

Så välkomna till en ny säsong av SOS Vilda Djur och till en serie fylld av glädje och sorg, vilda djur och ett engagemang utöver det vanliga.

Barnkanalen söndagar kl 19.05